Nya ålgräsängar succé för djurlivet

19 maj, 2023

Att plantera nytt ålgräs på platser där det varit försvunnet kan göra susen för djurlivet. Omkring 80 procent av de ryggradslösa djuren har återvänt i ett projekt på Västkusten.

Ålgräs, även kallad bandtång, är en undervattensört som minskat kraftigt i Bohuslän de senaste årtiondena. Ålgräs är viktigt för den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som bostad eller barnkammare åt exempelvis torsk, krabbor och räkor.

Forskare vid Göteborgs universitet har under tolv år arbetat med att återskapa ålgräsängar med framgång. Nu har de också visat att djurlivet trivs i nyplanteringarna. När forskarna räknade hur många bottenlevande djur och djur som levde i sedimenten såg de att omkring 80 procent av de ryggradslösa djuren hade återvänt.

Glest funkar

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Restoration Ecology och forskarna skriver att även om ålgräset inte har hunnit växa sig lika tätt som i en gammal ålgräsäng så är den biologiska mångfalden lika stor som i ett område med bevarat ålgräs i samma vik.

Forskarna testade att plantera ålgräs med olika mellanrum och glesare placering av plantorna lockade också djuren. Även fläckvisa planteringar som gjorts i en större plantering visade goda resultat.

Dyr metod

Enligt Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, är det goda nyheter.

”Vi kan göra nyplanteringarna mindre och glesare och det sparar pengar, eftersom det här är en dyr metod för att återställa den biologiska mångfalden på havsbottnen”, säger han i ett pressmeddelande.

Ålgräsängar har flera funktioner som gör det angeläget att skydda dem. Förutom den viktiga rollen i det kustnära ekosystemet så binder ålgräsrötterna sedimentet och hindrar erosion och uppgrumling.

Ålgräs, även kallat bandtång, är en undervattensört med breda, slaka blad som kan bli upp till två meter lång.

Växer på sandiga och mjuka bottnar ned till tio meters djup, i såväl salt som bräckt vatten.

Bildar vidsträckta undervattensängar med en fauna av kräftdjur, musslor och fiskar. Ängarna är en viktig miljö för torskyngel.

På 1930-talet drabbades ålgräset av en parasitsvamp som hotade utrota stora delar. Växten repade sig dock och återtog delvis sina forna växtplatser, men har åter minskat på grund av övergödning, överfiske och hamnanläggningar.

Om större fiskar försvinner så rubbas näringskedjan i flera led så att fintrådiga alger breder ut sig och kväver ålgräset.

Ålgräset behöver god tillgång till solljus. Det motverkar växthuseffekten genom att ta upp och lagra koldioxid.

Källa: NE, länsstyrelsen i Västra Götaland

Text: Petra Hedbom TT
Foto: Eduardo Infantes/Göteborgs universitet/TT

Liknande artiklar

I Bohuslän har man förlorat 90 procent av de ålgräsängar som fanns i området för bara 40 år sen. Nu försöker man återplantera ängarna, men det verkar svårare än vad man först trodde…
Reportage: Fanny Jönsson
Foto: Leif Eiranson
UV-foto: Tobias Dahlin och Göran Ehlmé
Klippning: Alexandre Gobatti
Algerna blommar för fullt och de väntas bli fler ju varmare klimat vi får. Nu ska forskare utveckla en tjänst som kan förutspå var och när de giftiga blomningarna kommer att ske…
Text: Petra Hedbom/TT
Foto: Copernicus, EU:s jordobservationsprogram, Niclas Engene
Forskare hävdar att vi i framtiden kommer använda alger till det mesta. Fredrik Gröndahl som är forskningsledare för projektet Seafarm, säger att inom en snar framtid kommer vi säkert hitta alger i betong, kläder och till och med i våra badrum…
Reportage: Fanny Jönsson
Foto: Anders Kronborg
UV-foto: Kimmo Hagman, Göran Ehlmé och Johan Candert
Klippning: Alexandre Gobatti Ramos
Rulla till toppen