Sverige leder möte om havsskydd i Arktis

Sen i maj har Sverige tagit över ordförandeskapet i Arktiska rådets expertgrupp, Protection of the Arctic Marine Environment (PAME). Gruppen leds av svenska Jessica Nilsson, som till vardags jobbar som marinbiolog på Havs- och vattenmyndigheten. 

– Imorgon har vi vårt första möte med 165 deltagare. Då deltar både medlemsstater, urfolksgrupper och observatörer. Det här mötet kör vi digitalt med anledningen av pandemin. Och nu har vi det här ordförandeskapet fram tills maj 2023. 

Arktiska rådet är ett organ som bildades 1996 i Ottawa, Kanada. Det bildades i syfte att hantera de arktiska frågorna som går utanför nationernas territoriella gränser. Rådet består av åtta medlemsländer: Sverige, Danmark (Färöarna och Grönland), Finland, Norge, Island, USA, Kanada och Ryssland.  

Utöver medlemsländerna finns det också permanenta medlemmar som representerar ländernas urfolkgrupper. Dessa medlemmar har dock inte någon beslutsfattande makt. Det finns också alltid plats för observatörer i rådet, där både intresseorganisationer och andra stater får delta. I PAME jobbar man specifikt med frågor som är relaterade till havet och havsmiljön, såsom sjöfart, etablerande av havsreservat och föroreningar i havet. 

Arktiska rådet är inget lagstiftande organ och de beslut som tas inom gruppen är inte bindande. Så varför är Arktiska rådets arbete så viktigt? 

– Det finns så många frågor som går utanför nationella gränser där vi behöver en plattform att diskutera dem i lugn och ro – och då är Arktiska rådet bra. Arktis är en region som förändras väldigt snabbt och det finns många nya frågor som behöver hanteras när området blir alltmer isfritt. Till exempel sjöfart, marin nedskräpning eller skydd av Norra Ishavet som vi jobbar med en hel del just nu. 

Alla medlemsstater har gått med på att det idag istäckta området i Norra Ishavet (Central Arctic Ocean) inte ska utsättas för industriellt fiske de närmaste sexton åren, något som Deep Sea Reporter rapporterade om redan i somras. Istället ska man låta forskare få undersöka området och de ska i sin tur ge rekommendationer till beslutsfattare hur området bör förvaltas.  

Men ett utökat fiske är inte det enda intresset företag och stater har på Nordpolen. Cirka 30 procent av världens oupptäcka gastillgångar och 13 procent av världens oupptäcka oljetillgångar beräknas ligga norr om polcirkeln. Men att området ska fredas från olje-och gasutvinning är ingenting som står med i det avtal länderna skrivit under.  

– Men det blir rätt svårt att utvinna olja- och gas nu, eftersom området fortfarande är istäckt.  

Det är väl detsamma med fisket?  

– Ja, det är sant. Och jag hoppas att den forskning vi får fram under de här åren, där vi bland annat fokuserar på att kartlägga den biologiska mångfalden i området, kommer ligga till grund för att man skyddar detta område i Arktis som ligger på internationellt vatten. 

Jessica har jobbat som representant i PAME sen 2015, och har även jobbat i den Antarktiska motsvarigheten till Arktiska rådet, CCAMLR.  Även fast Arktiska rådets beslut och deklarationer inte nödvändigtvis blir lagstiftande, så tycker Jessica Nilsson att det arbetet hon och hennes kollegor gör i PAME är viktigt.  

– Den forskningen som vi gör här tillsammans används som underlag till framtida beslut. Det blir någonting som de arktiska utrikesministrarna behöver ta hänsyn till. Om vi inte bedriver de här projekten, så har de inget underlag för sina beslut. 

Tycker du att Sveriges utrikesminister, Ann Linde, är lyhörd inför den forskning ni bedriver? 

– Nu är det inte jag som primärt har kontakt med Ann Linde, utan det har Sveriges Arktisambassadör Louise Calais. Men jag upplever att Louise och Ann har lyssnat på vad vi säger och är väldigt engagerade i att bland annat utökat skydd för Norra Ishavet.  

Vartannat år har Arktiska rådet ett ministermöte där medlemsländernas utrikesministrar samlas för att ta beslut och skriva under deklarationer, som baseras på just expertgruppernas utlåtanden. Senaste mötet var i maj 2021 och nästa blir alltså inte förrän 2023. 

– Och det vi gör nu i PAME är att se till att de har tillräckligt med underlag till nästa möte, och förhoppningsvis då få länderna mer uppmärksamma på de förändringar som sker i havet runtom Arktis. 

De länder som finns med i rådet skiljer sig inte bara i språk, utan även ideologiskt och i sina statskick. Finns det några länder som har svårare att komma överens än andra? 

– Jag kan säga såhär: Alla länder företräder ju sina nationella intressen. Så de hållningar de har i andra forum, det har de också i PAME. Men mer än så kan jag inte säga. 

Första mötet i PAME med Sverige som orförandeland påbörjas under torsdagen. Nästa möte planeras att ske fysiskt i Stockholm i början på februari nästa år, något som rådet inte har gjort på över 1,5 år.