Narvalens hemlighet

01 juni, 2023

Narvalen är en relativt liten arktisk tandval (4 – 5 meter). Den är skygg och håller typiskt till i drivisen runt nordkalotten, där den kan bli upp till 100 år gammal.  Detta gör narvalen speciellt sårbar för de kraftiga klimatändringarna som pågår runt Arktis. Inuiterna har traditionellt jagat narvalar både för deras värdefulla stöt-tand, fina kött och inte minst, för den välsmakande huden. Mattak, som huden kallas, säljs idag för upp till 500 danska kronor per kilo vilket gör narvalen till ett värdefullt byte. På sydöstra Grönland är den utrotningshotad. Dessutom visar senare års undersökningar att narvalen innehåller höga halter kvicksilver. 

Narvalens föda varierar med årstiderna och består av olika sorters fisk och blötdjur som den ofta hämtar på 800 meters djup. Den hör till gruppen tandvalar, men har ironiskt nog inga tänder inne i munnen.   Hanarna däremot, har den mycket karakteristiska, upp till 3 meter långa spiralsnodda tanden. Både honor och hanar har från början två anlag till denna framåtriktade tand inbäddad i överkäken och, med få undantag, är det bara hanen som utvecklar den extrema tanden som bryter ut ur överläppen. 

Stöt-tandens funktion är oklar och många mer eller mindre plausibla förslag har lanserats.  Bland annat att den användes för att framställa ljud med en styrka som kan förlama bytesdjur.  Ett annat förslag är att tanden är ett fångst- och kamp-redskap.  I dag tror man mest på hypotesen att tanden har en så kallad sekundär könskaraktär, på samma sätt som älgtjurarnas horn och lejonets hårman. Det vill säga att tandens funktion primärt är att signalera till honor och rivaler att ”jag är hälsosam och stark, så para dig gärna med mig, men mocka inte gräl”.

Ett mysterium som förbryllar forskarna är att stöt-tanden alltid utvecklas från det vänstra anlaget och att den alltid är spiralsnodd åt vänster. Man tror spiralstrukturen ser till att tanden växer rakt. En böjd tand skulle förorsaka stora energiförluster på grund av ökat vattenmotstånd. 

Eftersom tänderna växer genom hela valens levnad läggs nya lager på tanden varje år, ungefär som i ett träd.  Beroende på valens levnadsmiljö, ålder, kön och diet avlagras olika kemikalier i de lager som bildas, och som kan ge information om valens tidigare liv.  I detta videoreportage får vi veta mer om hur ett dansk/svenskt/schweiziskt forskarteam nu försöker hitta en metod att använda även tänder från museum som arkiv från valarnas tidigare liv.

Idag tror man att myten om enhörningen har sitt ursprung i Asien flera tusen år tillbaka i tiden.  Kanske var noshörningen ursprunget till myten? Vår europeiska enhörning är däremot av nyare datum och har framställts som en vacker vit häst med getklövar och en lång spiralsnodd tand i pannan.  Denna enhörning hade magiska helande kraft och kunde oskadliggöra gifter.  Däremot var den mycket skygg och kunde enbart fångas vid att locka det till sig med hjälp från en fager jungfru.  

Men hur blev enhörningens långa horn avtecknad som nästan identisk med en narvalstand. Man misstänker att orsaken till det är att vikingar på 900 talet tog med sig narvalständer från Grönland till Europa. 

Under medeltiden fick myten om enhörningen stor betydelse i Europa och narvalständer ansågs extremt värdefulla och betalades med mer än sin vikt i guld. I filmen får vi veta hur Fredrik III, som var kung i Danmark under 1600 talet, lät bygga en kungatron av enbart narvalständer.  Det gav kungen ovärderlig respekt bland sina kollegor i Europa då de trodde att tronen var gjord av horn från enhörningar.  Tronen står fortfarande helt intakt på Rosenborgs slott mitt i Köpenhamn och är dessutom nyrenoverad. Kanske ett av sommarens utflyktsmål?

Reportage: Lars Öivind Knutsen 
Foto: Lars Öivind Knutsen, Roberto Lo Monaco, Frederik Wolff Teglhus, Göran Ehlmé

Liknande artiklar

Valar trollbinder med sin majestätiska framtoning de flesta, men människans aktivitet i haven gör det allt svårare för djuren. Nu drar Världsnaturfonden (WWF) i nödbromsen och kräver särskilda valskyddsområden för de rutter valar migrerar längs…
Text: Tomas Lauffs/TT
Foto: Johan Hallnäs/TT, Tony Wu/WWF
Istäcket på Antarktis är mindre än det har uppmätts vara någon gång tidigare….
Text: TT/Nyhetsbyrå
Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
Rulla till toppen