Knubbsälarna blir färre - för att fisken är slut

09 februari, 2024

Nu har forskare fastställt att knubbsälarna i Kosterhavet blir allt färre. Under förra året födde bara hälften av honorna ungar. Det visar forskning från Göteborgs universitet, efter årets sälräkning. 

– Vi blev väldigt paffa. Man kan inte bortförklara de här låga sifforna år efter år, säger Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi vid Göteborgs universitet och den som leder projektet.

Det är tredje året i rad som antalet nyfödda knubbsälar i Kosterhavet minskat. Forskare har slagit fast att detta beror på att honorna bara föder 250 av förväntade 500 kutar. Normalt föder varje hona en kut runt midsommar, men kan hoppa över ett år om de utsätts för stress som sjukdomar eller brist på mat. Sälarna i Östersjön har tidigare drabbats hårt av miljögifter som gjorde dem sterila men har lyckats återhämta sig. Nu pekas i stället bristen på föda ut som en anledning till den låga reproduktionen. Flygräkningar gjorda av Naturhistoriska Riksmuseet visar att trenden ser likadan ut i hela Skagerrak och Kattegatt.

– Många fiskarter är överfiskade och det finns inga starka sillbestånd med stora fiskar längre. De var en viktig stapelföda för knubbsälen, säger Karin Hårding.

Historiskt har knubbsäl jagats i stor omfattning. I slutet av 1800-talet utfärdades skottpengar vilket ledde till att bestånden av knubbsäl minskade kraftigt. Knubbsälen är fridlyst sedan 50 år tillbaka men för två år sedan godkände Naturvårdsverket licensjakt efter krav från yrkesfisket.

Knubbsäl i svenska vatten livnär sig på ett 30-tal olika fiskarter, bland annat tobis, blåvitling och sandskädda, och kan dyka till ett par hundra meters djup. Men idag finns det inga bevis på att knubbsälen hotar kommersiellt intressanta fiskbestånd som sill och torsk. Yrkesfiskare riktar främst in sig på stora fiskar medan sälen äter liten till mellanstor fisk på 7 till 30 centimeter, vilket fem experter på säl- och fiskeekologi skrivit om i Dagens Nyheter.

–Det är viktigt för marina ekosystem att det finns stora rovdjur som stora torskar över 40 centimeter och sälar för då blir det bättre balans i ekosystemet, säger Karin Hårding.

De stora industritrålarna har tagit så stora fångster att det saknas riktigt stor fisk i havet och det har skapat ett fenomen som kallas trofisk kaskad. En slags dominoeffekt.

– De många småfiskarna konkurrerar med varandra och blir magra, de äter de för mycket små kräftdjur. Och när de små kräftdjuren minskar äter de mindre på fintrådiga alger och planktonalger vilket leder till fler algblomningar, vilket många forskare visat, säger Karin Hårding.

Enligt EU:s art- och habitatdirektiv har Sverige förbundit sig att förvalta säl på ett sätt som inte tillåter att sälpopulationen kollapsar. Detta innebär att säl endast bör jagas när den har en positiv tillväxt. Om man jagar på bestånd som är minskande kan det gå snabbt utför. För att vända trenden så att fler ungar föds behöver knubbsälen mer och bättre mat.

– Sälens framtid är precis som det småskaliga fiskets helt avhängig om det blir minskade trålkvoter för de stora båtarna, så att fisken återhämtar sig och kan växa sig stor igen. Haven har en väldig kapacitet att återhämta sig om vi bara slutar överexploatera, säger Karin Hårding.

De cirka 22 000 knubbsälar som förekommer längs västkusten ner till Öresund (Havs- och Vattenmyndigheten, 2019), hör till en population som kategoriseras som Livskraftig (LC) i den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2024). Den lilla populationen av runt 1300 knubbsälar som förekommer i Kalmarsund, kategoriseras däremot som Sårbar (VU). De är ättlingar till knubbsälar som koloniserade Östersjön för 8 000 år sedan, och är genetiskt unika.

Knubbsälarna i Kosterhavet flygräknas årligen, då de byter päls i augusti, inom miljöövervakningsprogrammet sedan 70-talet. Dessutom har forskarna börjat räkna antalet födda ungar på våren, och mäta deras storlek i en detaljstudie de sista tre åren då används drönare och modern teknik för att inte störa djuren.

Länk till den vetenskapliga artikeln: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fevo.2022.905309/full

Text: Lina Mattsson
Foto: Daire Carroll/Göteborgs Universitet, Alexandre Gobatti/DSR

Liknande artiklar

När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig….
Reporter: Lena Scherman
Redigering: Alexandre Gobatti/Daniel Hager
Grafik: Daniel Hager
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig….
Text: Lena Scherman
Foto: Johan Candert
Sverige, Finland och Norge bedriver jakt på säl som troféjakt. I de flesta andra länder har man förbjudit jakt på stora marina däggdjur. I USA har man till och med förbjudit import av fisk från länder som dödar marina däggdjur för att skydda sitt fiske. Sverige har inte mycket fisk att exportera därför lär just det importförbudet inte drabba oss särskilt hårt. Däremot jagar vi ett stort marint däggdjur – och det är unikt….
Reportage: Daniel Hager/Lena Scherman/Alexandre Gobatti
Rulla till toppen