Det troligaste är att den vackra drakfisken spreds till havet utanför Floridas kust när ett akvarium krossades under orkanen Andrews härjningar för trettio år sedan, skriver den amerikanska havsmyndigheten NOAA. Nu är drakfisken helt dominerande längs USA:s kuster och konkurrerar ut andra arter i ekosystemet.
Och kanske var det just så som drakfisken spreds, men den vanliga vägen när arter sprids är att de följer med barlasten i handelsfartyg. I dag är det enorma volymer barlastvatten som transporteras mellan världens hamnar, upp till fyra miljarder ton vatten släpas på det sättet runt världen varje år.
Fartyg som inte är fullastade måste stabiliseras. Förr skedde det med sten eller sand, nu stabiliserar man med vatten i tankarna. Vatten som pumpas in när man lastat av, och sen töms ut i nästa hamn när man fyller på med nytt gods.
Med vattnet följer fripassagerare i form av djur, växter, ägg, larver och mikroorganismer. De flesta dör i de mörka, ofta giftiga utrymmena, andra dör direkt i den nya miljön. Men några klarar sig och några av dem blir vad man kallar invasiva. Det vill säga – de ställer till med rejäl skada i ekosystemen där de sprider sig.
Det finns inget riktigt bra system för att stoppa invasiva arter. Därför växer problemen med en alarmerande hastighet. Just nu etablerar sig en ny art någonstans i världen varannan månad.
För att få bukt på den invasiva drakfisken har man på försök tränat upp hajar som ska äta upp dem. Det har inte varit någon framkomlig väg. Över huvud taget har det visat sig svårt att stoppa invasiva arter genom att införa andra arter som ska döda eller förstöra dem. Helt enkelt därför att konsekvenserna är för svåra att kontrollera. Det kan gå bra, men det kan också gå väldigt illa.