Jag var ganska nöjd med mitt uppdrag, att vara på ytan. Jag ville verkligen snorkla med delfinerna men hajarna höll mig uppe. Tillslut övertalade Joel mig att hänga med. Det var så coolt att få se allting underifrån, äntligen fick jag snorkla med delfiner! Men det var valarna som gjorde att jag aldrig kommer glömma den här dagen.
På vägen hem stötte vi på några knölvalar. De började simma runt båten och liksom “hänga med oss”. Joel pushade på att de skulle snorkla med valarna. Till slut hoppade han och Nick i. Jag vågade inte, återigen. Men när Joel kom upp och va helt lyrisk ångrade jag mig bittert. Som tur var kom det en chans till, och den missade jag inte. Vi hoppade i efter valarna, men de var för snabba och simmade ifrån oss. Men som ett mirakel vänder valarna om och simmar in mellan mig, och Joel och Nick som var lite längre fram. Jag fick verkligen en närbild, bokstavligt talat. De var ännu större på nära håll, men kändes så snälla. En chock för mig, hela upplevelsen, men verkligen inget jag hade velat missa.
Liknande artiklar
