Grottor av plast ska rädda sälungar i Östersön

27 februari, 2024

Vikaresälens ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper.

Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat.

Vikaresälens kutar klarar inte att vara länge stunder i vattnet, och är beroende av snögrottor som skydd för rovdjur och hårt väder. Arkivbild. Fotot: Danny Green

Vikaren behöver en särskild sorts barnkammare: Snögrottor på isen som bildats när snö samlats av vinden vid uppbruten drivis.

Grottorna ger skydd mot både hungriga rovdjur och isande kyla innan sälkutarna fått ett skyddande späcklager och kan vistas i vattnet längre stunder.

Men det specifika kravet på barnkammare rimmar illa med att Östersjön blir allt varmare. Isens utbredning har redan minskat till följd av klimatförändringarna – och spås minska än mer i framtiden.

Dödligheten bland ungarna när vikare tvingas föda på land är hög.

– Predatorer som havsörn och räv dödar dem och de förlorar för mycket värme utan grottor som skyddar mot hårt väder, säger Markus Ahola, förste intendent vid Naturhistoriska riksmuseet som arbetar med övervakningen av Östersjöns sälpopulationer.

Bodde i kompostlåda

Nu pågår försök med att bygga konstgjorda grottor åt kutarna på klippor i Skärgårdshavet. Projektet bedrivs av Yrkeshögskolan i Åbo och i vinter har 13 grottor byggts av bland annat plywood och plast för att se vad honorna gillar bäst.

– Hur det gått visar sig senare i vår när grottorna inventeras efter att kutarna lämnat boet. Men förra året blev en konstgjord grotta boplats åt en kut, berättar Markus Ahola som deltar i projektet som volontär.

– Just den grottan bestod av en kompostbehållare av plast, säger han.

En svart kompostbehållare blev hem åt en sälkut förra vintern. Foto: Yrkeshögskolan i Åbo

De södra delpopulationerna av vikare i Östersjön tros redan ha påverkats av ett varmare klimat. Storleken på havsisarna varierar naturligt från år till år, men sedan 1990-talet är det tydligt att isens utbredning i Östersjön minskat, visar SMHI:s mätningar.

– Det tillskriver vi klimatförändringarna, säger Per Pemberton, oceanograf vid SMHI.

Påverkar fler arter

Myndighetens scenarier för de kommande 50 åren visar att allt mindre delar av Östersjön kommer att täckas av is under vintern, liksom att isen blir tunnare och får kortare säsong.

– Hur stora förändringarna blir blir beror på hur utsläppen av växthusgaser utvecklas, säger Per Pemberton.

Förutom att det drabbar djur som är beroende av isar kan det påverka havets ekosystem på flera sätt, men hur stora effekterna blir är ännu osäkert.

– Att hitta sätt att hjälpa vikaresälarna att leva kvar i Östersjön är en viktig pusselbit för hela ekosystemet, menar Markus Ahola. Till exempel äter vikare gärna storspigg som ökat enormt i Östersjön och blivit ett bekymmer.

Sälarna är topp-predatorer som balanserar ekosystemen. Försvinner de kan det påverka även många andra arter.


Isens utbredning i Östersjön, historiskt och framtidsscenario. Hur mycket isens utbredning minskar i framtiden beror på hur stora utsläppen av växthusgaser blir. Grafiken visar ett framtidsscenario baserat på ett av de scenarier för utsläppen som FN:s klimatpanel använder (kallat RCP4,5), där världen gör relativt kraftfulla klimatåtgärder. Grafik: Anna-Lena Lindqvist/TT
Markus Ahola, förste intendent vid Naturhistoriska riksmuseet. Arkivbild. Foto: Johanna Hanno

Vikare är den minsta av Östersjöns tre sälarter, de andra är gråsäl och knubbsäl.
Under isfria delen av året lever vikaren till stor del i öppet vatten. Under vintern skapar den undervattensrevir och gräver upp andningshål i isen.
En vikare kan bli 40-50 år gammal.
Populationen i Östersjön kraschade på 1900-talet på grund av jakt och miljögifter men har växt därefter. Nu finns uppskattningsvis mellan 15 000 och 20 000 individer. Men läget bedöms fortsatt vara illa för den södra delpopulationen, troligen på grund av förändrad isutbredning.
Källor: Havs och vattenmyndigheten, Markus Ahola.

Text: Hanna Odelfors/TT
Foto: Danny Gren, Yrkeshögskolan i Åbo, Johanna Hanno
Grafik: Anna-Lena Lindqvist/TT

Liknande artiklar

Sedan nästan fyra år tillbaka har vi licensjakt på gråsäl, sedan två år på knubbsäl och skyddsjakt på vikare sedan flera år.   Vi jagar på alla tre sälarterna längs den svenska kusten och anledningarna är flera….
Reportage: Lena Scherman
Foto: Hans Berggren, Johan Candert/DSR, Alexandre Gobatti/DSR, Kimmo Hagman/DSR,Göran Ehlmé/DSR, Simon Stanford/DSR, Tobias Dahlin/DSR, Ismaele Tortella
Redigering: Alexandre Gobatti
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig….
Text: Lena Scherman
Foto: Johan Candert
Magrare torskar, sillgrisslor och sälar. Slöa och rödfläckiga laxar. Flera av Östersjöns stora djur pressas av ohälsa och nya miljögifter, enligt en ny rapport. Men för flera arter går det ganska bra – och för en är utvecklingen en ren framgångssaga….
Text: Hanna Odelfors/TT
Foto: MARY EVANS PICTURE/ROLAND JOHANSSON/TORBJÖRN JACOBSSON / TT, ROLAND JOHANSSON/TT, PAULA OLSON/AP/TT, STIAN LYSBERG SOLUM/TT/NTB, HASSE HOLMBERG/TT
Rulla till toppen