Den biologiska mångfalden av djur och växter försvinner allt snabbare. Det gäller även livet under ytan och i synnerhet korallreven. Bara sedan 70-talet beräknar man att hälften av jordens korallrev har försvunnit. Stoppar vi inte uppvärmningen så kommer vi att förlora ännu mer. Därför har Sjöfartsmuséet Akvariet i Göteborg bestämt sig för att skapa en genbank av koraller.
– Det bästa hade naturligtvis varit att skydda korallerna ute i det vilda. Men klimatförändringen påverkar ju hela jorden, det räcker inte att man avgränsar ett område och säger: ”nu ska vi skydda korallerna här”, för det skyddar ju inte mot klimatförändringen. Därför kan en genbank hjälpa till lite grann, säger Björn Källström som är forskare och en av initiativtagarna till genbanken.
Den göteborgska genbanken ska fokusera på koraller från Stilla Havet. Banken byggs upp av sticklingar från koraller som idag finns i de naturliga korallreven. Däremot innehåller akvariet på Sjöfartsmuséet bara 4000 liter vatten och Stilla Havets korallrev är ju betydligt mer omfattande än så. Genbanken som kommer finnas på muséet kommer bara motsvara en promille av de naturliga korallreven. Björn Källström förstår kritiken:
– Men jag resonerar såhär: Ju mer koraller som försvinner från naturen, desto viktigare blir våra i akvarierna. Så det här är ju viktigt framförallt för forskning för att kunna lära sig odla korallerna och förstå bättre hur de fungerar.
Men ett korallrev är mycket mer än bara koraller, precis som en skog är mer än sina träd. Det är ett ekosystem och hem till hajar, bläckfisk och en uppsjö av fiskar. Ska man inte rädda dem också?
– Egentligen skulle man behöva skapa en genbank för hela ekosystemet. Men det blir väldigt svårt. Fiskarna som är här har vi faktiskt bara ur funktionssynpunkt. De hjälper oss att hålla rent. De äter alger, för annars växer akvariet igen. Sen är de väldigt vackra att titta på också.
– Egentligen skulle man behöva skapa en genbank för hela ekosystemet. Men det blir väldigt svårt. Fiskarna som är här har vi faktiskt bara ur funktionssynpunkt. De hjälper oss att hålla rent. De äter alger, för annars växer akvariet igen. Sen är de väldigt vackra att titta på också.
Akvariet planerar att öppna nästa sommar efter att ha varit stängt i fyra år. Men Björn tippar att det kommer ta hela 10 år till innan genbanken är helt klar.
– Då är vi verkligen igång. Då har vi förhoppningsvis en databas, där man kan leta reda på vilka arter vi har och vilka genetiska individer av koraller som finns.
Björns förhoppning är att man ska kunna ta koraller från genbanken i framtiden för att kunna återplantera dem i det vilda. Men kommer vi här på land påverkas av att korallerna försvinner?
– Om man nu bara ska titta på oss människor så är det massa matfiskar som har sitt hem och barnkammare i korallreven, så när korallreven försvinner så slår vi också undan fötterna på en hel näringskedja som i slutändan ger oss mat.
Det är lätt att känna sig handfallen inför förlusten av natur som bara verkar gå fortare och fortare. Men det går faktiskt att begränsa förlusten av korallreven – allt beror bara på hur snabbt vi minskar utsläppen.
– Tittar man då på forskningen från IPCC så säger dem ju att om vi nu lyckas begränsa oss till bara 1,5 graders uppvärmning så kommer vi “bara” att förlora 70 – 90 procent av korallreven. Men passerar vi två grader – och det finns det tyvärr mycket som talar för att vi gör – då säger forskningen att bara en enda procent av världens koraller kommer finnas kvar.
Sjöfartsmuséets korallbank är inte den första genbanken i sitt slag. Den mest kända motsvarigheten är fröbanken på Svalbard där miljontals fröer från hela världen finns samlade. Men precis som fröbanken så löser inte genbanken huvudproblemet: att djur, växter och koraller försvinner allt snabbare.
– Det är absolut bara konstgjord andning, det är ingen hjälp mot klimatförändringen. Den måste vi lösa med. Och det kan vi göra genom att sluta släppa ut fossila bränslen. Men fram tills dess så kan vi skapa genbanker.
