Forskare vill ha dina algspaningar
Algerna blommar för fullt och de väntas bli fler ju varmare klimat vi får. Nu ska forskare utveckla en tjänst som kan förutspå var och när de giftiga blomningarna kommer att ske.
– Ju fler som rapporterar desto bättre prognoser får vi, säger marinbiologen Ana Tronholm.
Värmeböljan efter midsommar ledde till en omfattande algblomning. Cyanobakterier, som är vanliga i Östersjön, kan producera ämnen som är farliga för både människor och miljö. Därför ska man helst inte bada när man ser dem.
– Klimatförändringarna gör att vi tyvärr förväntar oss fler och större algblomningar framöver, säger Ana Tronholm, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Den första dokumenterade algblomningen i Östersjön är från tidigt 1900-tal. Trots det finns det ännu inte någon bra metod som förutsäger var och när de kan dyka upp. Det vill Ana Tronholm och hennes forskarkollegor ändra på.
Alla kan skicka in
I projektet Algal Blooms Sweden uppmanas privatpersoner att rapportera in de algblomningar de ser i Östersjön. Som algspanare går du in på länsstyrelsens hemsida och uppger ditt telefonnummer. Då skickas en länk där du fyller i platsen och bilder på algblomningen.
Rapporterna från allmänheten kombineras med data från SMHI och satellitbilder. Målet är att följa mönster av algblomningar och utveckla en digital tjänst som med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning kan förutsäga var cyanobakterierna kommer att dyka upp.
– Det är en otrolig kraft i att allmänheten bidrar. Det är ovärderligt med allt som folk ser när de är ute och åker båt, badar eller fiskar, säger Ana Tronholm.
Bakterie med superkrafter
Hittills omfattar projektet Bottniska viken och det Egentliga Östersjön, det vill säga vattnen från södra Ålands hav till de danska sunden.
– Cyanobakterier är superkraftig grupp av organismer utifrån den enorma anpassningsförmåga de har och förmågan att klara extrema förhållanden. Förutom vår hälsa påverkar de hela ekosystemet i Östersjön och det förväntas att bli värre, säger Ana Tronholm.
Som en del av sin forskning undersöker Ana Tronholm hur klimatförändringar kan påverka cyanobakterierna. Genom att utsätta bakterierna för olika förhållanden i labbet tittar hon på vilka giftiga ämnen, toxiner, som de producerar beroende på olika hur miljön förändras.
– Vi vill testa om typerna och halterna av producerade gifter förändras under olika temperatur, pH och tillgång på näringsämnen i vattnet, säger Ana Tronholm.
Förväntas bli mer
Så länge det stilla och varma vädret fortsätter så kommer ytansamlingar med cyanobakterier att stanna kvar. Hur blomningen kommer att utveckla sig längre fram beror till stor del på vädret. Blåsigt väder med vågor rör om i ytvattnet och det som samlas på ytan löses upp eller blandas ner i övriga vattenmassan.
Med klimatförändringarna förväntas algblomningen att vara mer frekvent och framträdande i Östersjön.
Projektet Algal Blooms Sweden leds av Ana Tronholm, marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet. Formulären finns på projektets hemsida.
Information om den aktuella algblomningen finns bland annat på länsstyrelsen i Stockholm.