Fiskarna i havet krymper men blir fler

11 september, 2023

Fiskarna i haven har krympt – men samtidigt blivit fler, visar en ny global studie. Det tyder på att naturen kompenserar så att vikten av allt liv hålls stabil, tror forskarna.

Både varmare hav och vår hunger efter stor fisk tros bidra.

Att fiskarna i haven krympt var knappast förvånande, utan något både tidigare studier och fiskare vittnat om. Men den nya studien ger en mer heltäckande bild, menar Anne Bjorkman, forskare i ekologi vid Göteborgs universitet, som medverkat i studien.

-Våra resultat visar att det är en konsekvent trend i världen, säger hon.

Forskare från 17 olika lärosäten världen över har analyserat trenderna för över 4 292 arter av djur och växter för att se hur deras storlek förändrats sedan 1960.

Vem äter vem

När det gällde växter och djur var bilden spretig – vissa hade blivit större och andra mindre. Trenden med krympande storlek var tydligast bland fiskar. Ett exempel är klorockan, som kan bli uppåt en meter lång men blivit allt mindre. Det har även kommit rapporter om att laxen i områden av Stilla havet krympt.

Att fiskar blir mindre påverkar vem som kan äta vem och på så vis hela ekosystemen. Men det påverkar också vad vi människor kan äta och fiska och har betydelse för fiskeförvaltningen, säger Bjorkman.

Varför saltvattensfiskarna blir mindre vet man ännu inte säkert. Men att det är vi människor som ligger bakom – på olika sätt – är det mycket som tyder på.

Sug efter stor fisk

Troligen bidrar både överfisket och den globala uppvärmningen, menar forskarna.

När det gäller fisket kan fokus på att ta upp stora och matiga firrar ge spelrum för mindre arter att breda ut sig.

Suget efter stora fiskar kan också påverka bestånden genetiskt, genom att småväxta fiskar får leva och sprida sina gener vidare i högre grad än storväxta.

-Det är inget vi undersökt i studien men mycket pekar på det, säger Anne Bjorkman.

Att världshaven blivit varmare som en följd av klimatförändringarna kan påverka, eftersom man vet att organismer växer fortare i varma miljöer men ändå blir mindre i slutänden när de är färdigväxta.

Naturen kompenserar

Samtidigt syntes en annan tydlig trend i studien: fiskarna hade visserligen blivit mindre – men också fler. Makrillen är en av arterna som frodas.

Fyndet ger enligt forskarna stöd åt en teori om att den totala mängden biomassa – vikten av alla levande organismer – hålls stabil av naturen själv. Detta genom att ekosystemen kompenserar så att stora organismer som försvinner ersätts av flera men mindre individer.

Det var lite överraskande och väldigt intressant att den teorin verkar stämma i så stor skala, säger Bjorkman.

TT: Är det något positivt, om naturen fungerar så?

-För oss människor kanske det är positivt, eftersom vi inte förlorar biomassa eller näring som vi kan få från havet. Men det är komplexa samband och för naturen är det svårt att säga om det är positivt, säger Anne Bjorkman.

Studien publiceras i tidskriften Science.

Text: Hanna Odelfors/TT
Foto: Robert F. Bukaty/AP/TT

Liknande artiklar

Östersjön håller på att bli ett varmvattensbad. Det påverkar fiskarna mer än vi kanske förstår. Det är en långsam process som det kan vara svårt att få syn på. Men det finns en plats där forskarna under en relativt kort period har kunnat se just det – vd som händer med fisken när havet blir varmare. Alldeles intill Forsmarks kärnkraftverk i norra Uppland….
Reportage: Lena Scherman
Foto:Elin Jenjila Franzén, Alexandre Gobatti
UV-Foto: Kimmo Hagman, Robert Westerberg
Drönare:Robert Westerberg
Klippare: Apollonia Meleouni
Friska livsmiljöer med en mångfald av arter är viktigt inte minst för att vi ska klara ett snabbt förändrat klimat. Vi har varit på finska sidan av Östersjön och pratat med en av världens ledande havsforskare; Alf Norkko….
Reportage: Lena Scherman
Foto/UV-Foto: Kimmo Hagman
Klippning: Alexandre Gobatti Ramos
Korallreven i världen är illa ute. När haven blir varmare stressas korallerna som till slut dör. Korallforskaren Tessa Hempson kallar korallerna för ”kanariefågeln i gruvan”. Den lilla fågeln som förr i tiden placerades långt nere i gruvschakten, för när den dog visste man att syret i gruvan snart tog slut. En visselblåsare som drabbas långt innan vi människor drabbas. …
Reportage: Johan Candert
Foto: Johan Candert, Göran Ehlmé, Leif Eiranson
Klippning: Alexandre Gobatti Ramos
Rulla till toppen