Fejkad fisk – bättre för havet än för hälsan?

Världshavens fiskbestånd hotas av överfiske och miljöproblem, och på livsmedelsmarknaden har flera substitut till den näringsrika fisken dykt upp. Det handlar ofta om miljövänligare alternativ som inte heller innehåller de gifter som finns bland annat i Östersjön. Frågan är bara om de nya innovationerna verkligen kan ersätta fisken näringsmässigt.

– Jag tror att det här är bästa jag kan göra för att rädda klimatet med mina resurser och där jag är i livet. Det tror jag genuint på. Annars skulle jag inte fortsätta med det här, säger entreprenören Emil Wasteson.  

Emil är en av tre grundare till Hooked Foods. Det är ett bolag som startade för knappt tre år sen, vars syfte är att producera växtbaserade alternativ till fisk. 

– Vi såg ett stort sug på marknaden av växtbaserade produkter, och det saknades fisksubstitut. Sen när vi började researcha så insåg vi vilket stort miljömässigt problem fiskeindustrin är. Både när det gäller överfiske och kemikalier i havet, men även koldioxidutsläpp. Samtidigt säger forskningen att fiskkonsumtionen kommer öka med 30 procent kommande 10 åren. Så det var därför vi startade, för att vi ville göra skillnad inom det här området. 

Fiskkonsumtionen har ökat de senaste 30 åren också. Enligt FN:s livsmedelsorgan, så ökade världens fiskkonsumtion med 122 procent mellan år 1990 och 2018. Parallellt med detta så är majoriteten av världens fiskbestånd idag nära att vara fiskade till sin gräns, är fiskade till sin gräns eller överfiskade. Hooked beskriver sin vegetariska produkt, som är gjord på soja, vete och alger, som den nya generationens sjömat. Fast till skillnad från fisk innehåller den inte tungmetaller eller mikroplaster.

– Vi lanserade vår första produkt våren 2021 och då till restauranger. Den heter Toonish och ska användas som tonfisk i burk. I september lanserade vi sen samma produkt i matbutikerna, fast då i en tomatröra. I vår hoppas vi lansera ett laxalternativ också. Vårt mål är att bli Europas största producent av växtbaserade fiskalternativ. 

Sen våren 2021 har företaget växt explosionsartat. De har totalt fått in 45 miljoner i investeringar från internationella investerare och gått från att vara tre till att ha tjugo anställda. En siffra de vill fördubbla under 2022. Hooked är inte ensamma på substitutmarknaden, som fortsätter växa. Quorn, Nestlé och ICA har också lanserat sina varianter på fiskpinnar, tonfisk och räkor.  

Svårt att veta vad produkterna innehåller

Kommunikationen hos många av de företag som idag lanserar vegetariska substitut, inklusive Hooked Foods, fokuserar gärna på hur miljö- och klimatvänliga de är. En relevant kommunikationsbild kan tyckas, med tanke på att våra livsmedel idag står för runt en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. Det svenska företaget Oatly har länge använt sloganen: “No milk. No soy. No badness.” Oumph, som gör ett slags köttsubstitut på bland annat ärtprotein säger att “klimatpåverkan är så låg att du och alla andra människor på jorden kan äta det varje dag. Det är episkt.” 

Hooked Foods stoltserar med att deras produkter har 55 procent lägre koldioxidutslätt än sin fiskmotsvarighet, vilket gör att deras produkter framstår som en perfekt ersättning till tonfisk – bara klimatvänligare. Men det finns ett problem: näringsinnehållet.  

Idag rekommenderar Livsmedelsverket att man ska äta fisk två till tre gånger i veckan, eftersom det är ett livsmedel som, utöver protein, innehåller en unik kombination av vitaminer och fetter som är väldigt svårt att hitta i andra livsmedel. Hooked skriver att deras produkt Toonish innehåller 17 procent protein, medan tonfisk i vatten innehåller cirka 24 procent. Men produktens övriga näringsinnehåll är svårt att få fram, menar Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket. 

– Ofta brukar företag mest framhäva proteininnehållet, för det är vad de flesta tänker på när det gäller vegetariska substitut. Men det framgår sällan vad för fetter som de innehåller, som omega-3 exempelvis. Eller hur det ser ut med järn, selen, d-vitaminer och jod som också finns i fisk. Jag antar att de inte har tillsatt vitaminer eller något sånt, för då hade de skrivit det. 

Försöker inte låtsas som att man har samma innehåll som fisk

Emil Wasteson medger att Hookeds produkt inte har samma näringsinnehåll som en fisk.  

– Vi är väldigt stolta över den produkt vi har i dagsläget, men vi ser också förbättringspotential. Det är det som är det fina med växtbaserade alternativ. Vi kan fortsätta öka proteinnivån, vi kan öka mängden omega-3. Men vi är definitivt utan mikroplaster och tungmetaller, till skillnad från fisk. Vi kan förbättra vår produkt i all evighet, medan fisken har sina begränsningar. 

Men gör ni det verkligen tydligt i er kommunikation att er produkter inte ersätter allt man får från en fisk? Jag tänker att en ung konsument, som exempelvis är nybliven vegan, kanske tänker att det är samma sak. 

– Vi har inte gjort någon undersökning på hur den här målgruppen uppfattar det, men i min personliga uppfattning skulle jag säga att det är tydligt i vår kommunikation att vår produkt inte ska ersätta alla näringsämnen man får i sig från traditionell fisk, säger Emil Wasteson. 

Men du är också grundare… 

– Jag är ödmjuk inför din fråga, men om folk skulle uppfatta kommunikationen på ett felaktigt sätt så kommer vi definitivt ändra den. Vi vill inte vilseleda och sälja produkten för något den inte är. Får vi några indikationer på att det uppfattas så, så kommer vi ändra kommunikationen.  

Emil Wasteson säger att Hooked i framtiden kommer undersöka hur de ska kunna berika sina produkter ännu mer, så att de en dag faktiskt kan vara en fullvärdig ersättning till exempelvis tonfisk och lax.  

Budskapet: Ät mer mat från växtriket, men håll koll på vad det innehåller

En del fisksubstitut innehåller idag alger och presenteras därför som en bra källa för omega 3, vilket det också är. Men där höjer dietisten Lotta Moraeus ett varningens finger. 

– Om man äter till exempel algtillskott, då kan de innehålla ganska höga halter av jod. Då behöver man också ha koll på att det inte överskrider det rekommenderade dagliga intaget. Det finns också en risk att algerna innehåller tungmetaller som kadmium, så där ska man vara lite försiktig. 

Om man inte vill äta fisk av olika anledningar, så rekommenderar hon att titta över hela sin kost, och inte bara ersätta animalier med vegetariska substitut.  

– I mejeriprodukter kan du få flera bra vitaminer, men äter du inte det heller så måste du vara extra noga med att äta produkter som har berikning av d-vitamin. Omega-3 hittar du också i rapsolja och i valnötter. 

Eftersom många konsumenter idag vill äta hållbart för både kropp och planet, så har Livsmedelsverket också utvecklat hållbara kostråd. Åsa Brugård Konde arbetar på avdelningen för hållbara matvanor. 

– Det som är huvudbudskapen i våra kostråd, det är att äta grönare, mer mat från växtriket och mindre mat från djurriket. På flera områden så går det ganska mycket hand i hand – det går att äta bra för hälsan och miljön samtidigt som det finns några utmaningar, och en av dem är ju just fisk. 

Fisken är en utmaning – och råden kan komma att förändras

Åsa Brugård Konde säger att de, 2015 när råden kom, hade kunnat rekommendera svenskar att äta mer fisk ur en näringsmässig synkel. Men de höll ner det. 

– Vad jag förstår så skulle inte det vara hållbart för haven om hela världen åt fisk två till tre gånger i veckan. Bedömningarna som gjordes då var att det ändå var okej att ge det rådet i Sverige, med tillägget att fisken bör vara fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. 

Men det kan komma att ändras. De nordiska länderna ser just nu över sina näringsrekommendationer, både ur närings- och hållbarhetsperspektiv. De nya rekommendationerna förväntas vara klara till årsskiftet, och den här gången ska det vara större fokus på just klimat-och miljöpåverkan från våra livsmedel. Därefter får respektive land anpassa kostråden till sin befolkning. Åsa Burgård Konde säger att rekommendationerna för hur mycket fisk man ska äta kan ändras. 

– Det är svårt att veta om vi kommer att behöva ändra råden om fisk eller inte. Det sker det mycket forskning och utveckling inom fiskodling, för att minska miljöpåverkan där. Förhoppningsvis kan det bidra till att vi inte behöver minska på fiskintaget framöver. 

Eftersom fisken är en fena på att binda nyttiga fetter, så är den också en fena på att binda miljögifter. Det gör att Livsmedelsverket idag rekommenderar unga och kvinnor att inte äta fet fisk från Östersjön och vissa svenska insjöar mer än två till tre gånger per år. Samtidigt så anses flera fiskarter i dessa områden hållbara ur klimatsynpunkt. Livsmedelsverket rekommenderar att konsumenter ska leta efter certifieringar på fiskpaketen eller använda WWF:s fiskguide om de vill äta nyttig och hållbart fiskad eller odlad fisk. 

För stora krav på konsumenter – kan behövas ekonomiska styrmedel

Är det inte väldigt höga krav som sätts på konsumenter idag? Att man ska hålla koll på att fisken inte bara är nyttig, utan också hållbart fiskad och inte miljöfarlig. 

– Ja, egentligen tycker vi att gällande hälsan och miljön så kanske det inte bara ska ligga på konsumenten. Utan att det ska vara lättast att välja det hållbara, både hälso- och miljömässigt. Men då krävs andra åtgärder än att bara ge råd. 

Vilka åtgärder skulle det vara?  

– Då kan det kanske vara att man ska påverka priser. Det ligger utanför Livsmedelsverket, men vi kan ju påtala behovet av ekonomiska styrmedel. 

Både Åsa Brugård Konde och Lotta Moreaus tycker att det är positivt att fler vegetariska substitut når marknaden, då Livsmedelsverket rekommenderar en mer växtbaserad kost, men betonar att det är viktigt att man är medveten om innehållet i sin mat. I Emil Wastesons drömvärld skulle världens befolkning bara äta icke-processade produkter, exempelvis grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Men som samhället ser ut idag tycker han att företaget har en viktig roll att fylla, genom att underlätta för konsumenter att övergå till en mer växtbaserad kost. 

– Det kanske låter konstigt att säga, men en sån värld hade jag gärna levt i. Så att vi får ju se. Kommer vi till den världen om x antal år där vi inte har samma roll att fylla, då får vi utvärdera vår affärsmodell och se om det finns något annat vi kan göra för att bidra till en hållbar förändring, säger Emil Wasteson.