”Ett undervattensmuseum” – arkeologen om Östersjöns unika förmåga

Johan Rönnby insåg under sin arkeologiutbildning att den kunde kombineras med hans dykintresse. Som marinarkeolog undersöker han gamla vrak och dränkta boplatser och vad de säger om hur människor har levt. Här berättar han om sitt drömfynd, om nuvarande projekt och om Östersjöns speciella egenskaper.  

Johan Rönnby är Sveriges enda professor i marinarkeologi. Han forskar och undervisar i ämnet på Södertörns Högskola. 

Just nu skulle Rönnby egentligen ha varit i Bulgarien undersökt en dränkt boplats från stenåldern ifall det inte vore för coronapandemin. 

Istället ägnar han sig nu åt ett forskningsprojekt om hur människor har förhållit sig till att vattennivåer har förändrats under historien. 

– Där har vi fältarbeten i Svarta Havet, vid Gotska sandön och i Västervikstrakten i samma paraplyprojekt. Det är väldigt spännande, säger Rönnby. 

Hans intresse för marinarkeologi startade genom dykningen. 

– Jag skaffade dykcertifikat i början av 80-talet, när det inte var riktigt lika vanligt med dykning. Jag började läsa arkeologi några år senare, och från början hade jag inte riktigt koll på att det gick att kombinera de två intressena. Men det kom jag på ganska snart. 

Syrefria blöta miljöer är väldigt bra för att bevara arkeologiskt material, berättar Rönnby. Men Östersjön är extra bra. 

– På grund av det bräckta vattnet i Östersjön så finns där inte skeppsmasken som finns i nästan alla andra hav. Det innebär att att skeppsvrak kan bevaras ovanför botten. De behöver inte ligga begravda i sediment. 

Huruvida gamla vrak ska bärgas är något som ständigt debatteras, enligt Rönnby, och trenden är att istället dokumentera det som finns under ytan och sedan rekonstruera. 

– Det är ju väldigt dyrt att bärga och man måste veta vad man gör. Så att rekonstruera en del gamla skepp kan vara en bra lösning, säger han. 

Men han tycker inte att man helt ska sluta bärga arkeologiskt material. 

– Tänk om man inte hade bärgat Vasaskeppet. Tänk vad hon har betytt för Stockholm och för alla människor som kan se vraket. Riktiga grejer har en väldig kraft. Att verkligen stå och se en 3000 år gammal planka, eller en gammal kruka som man vet att människor faktiskt åt ur… Det kan inte en plastkopia riktigt ersätta, tycker jag. 

Ett drömprojekt som Johan Rönnby har kvar att förverkliga är att hitta ett bronsåldersskepp. 

– De är en stor gåta. De finns på hällristningarna längs kusterna, men det är aldrig någon som har hittat ett bronsåldersskepp. Det finns teorier om att de seglade hela vägen ner till Medelhavet under bronsåldern. Jag vet att det ligger såna skepp en bit ner i sedimenten i Östersjön. Det vore något att hitta ett sånt, säger han. 

I videoreportaget ovan kan ni se Johan Rönnby tala mer om sitt yrke, och om Östersjöns unika förmåga att bevara gamla vrak.